22
March
2018

Johan Book: Hur man bygger starka team

Framgångshistorier
Author
Agnes

Johan Book har femton års yrkeserfarenhet av internkommunikation, ledningskommunikation, och framgångsrika strategigenomföranden. Han är osunt besatt i arbetspsykologiforskning och hjälper organisationer att utveckla bland annat sina team, sin kommunikation, sitt ledarskap och förändringsförmåga. Han är certifierad förändringsledare och driver numera företaget Motivationsbyrån samt det nationella initiativet ”Hej Engagemang” som har som mål att skapa ett mer engagerat och välmående Sverige.

Vi fick möjlighet att ställa några frågor om ledarskapets vikt för ett ökat välbefinnande och hur man skapar starka team.

Man blir inte en bättre chef än vad miljön och omgivningen ger förutsättningar till.

Vilka egenskaper utmärker starka team upplever du?
– Vad jag tycker i frågan är egentligen irrelevant, det är mycket bättre att vi vänder oss till den etablerade forskningen gällande just detta. Jag tycker det är bättre att gå på fakta än en åsikt. Och just detta är ett område som vi vet väldigt mycket om. Team är ju ett väldigt välforskat område och ska man nämna några områden som sticker ut så är två av dem psykologisk trygghet och tillit.

Vad menas med psykologisk trygghet?
– Kort sammanfattat att man vågar visa sig sårbar för övriga teammedlemmar. När Google senast studerade alla sina team var psykologisk trygghet en av de enskilt viktigaste parametrarna för teamets prestationer. Något som också arbetspsykologiforskningen i hög grad bekräftar.

– I övrigt så är givetvis den mentala förmågan viktig, att man är samvetsgrann, visar omtanke, har gemensamma tydliga engagerande mål som kontinuerligt följs upp och återkopplas. Så en struktur är väldigt viktigt att börja med, sen ska man få teammedlemmarna att känna sig trygga, värdefulla, kompetenta, synliga och att de är med och påverkar arbetet i hög grad.

– Som riktiga superhjältar, helt enkelt.

Hur skapar man som ledare, enligt dig, engagemang kring att främja en hälsosam företagskultur?
– Ja, för det första måste man förstå att cheferna inte bara påverkar deras medarbetares prestationer utan också deras välmående i hög grad. För det andra måste man ge dem förutsättningar att vara riktigt goda ledare. Man blir inte en bättre chef än vad miljön och omgivningen ger förutsättningar till.

Vilka förutsättningar menar du då?
– Att ledarskapet är en prioriterad fråga, att man har rimligt antal medarbetare, en chefsroll som är designad för att leda andra, att ens ledarskap målsätts, att man får stöd, uppmuntras och kontinuerligt följs upp och återkopplas gällande ens utveckling.

Så en duktig chef skapar friska medarbetare?
– En duktig chef är den bästa medicin du kan ha, korrelationen mellan ett gott ledarskap och antal friskdagar på jobbet är oerhört stark. Så sök dig till det goda ledarskapet, inte det dåliga. Det kommer nämligen att påverka både din karriär, utveckling och välmående. Friskvårdsbidrag är ju något som många satsar på men det finns ingen korrelation mellan det och antalet friskdagar på jobbet. Så det gäller att satsa i rätt ände till att börja med, nämligen i ledarskapet. Sunda hierarkier är magiskt på så många sätt!

Det låter som ledarskap är mer än en titel och att styra över sina medarbetare?
– Det är troligtvis den största utmaningen i det moderna arbetslivet, att inse att ledarskapet är totalt avgörande för att skapa en sund och framgångsrik organisation. Och det arbetet börjar högst upp, i styrelse och ledning, det är där det goda ledarskapet ska ta sin början och i sin tur ge grymma förutsättningar för alla chefsled att bli riktigt duktiga.

– Och att det inte bör handla om att styra utan visa riktning, involvera, ge tillit och fokusera på att fullkomligen strössla med uppmuntran, uppföljning och återkoppling.

I framtiden måste vi utgå från våra behov, våra drivkrafter och våga testa och framför allt våga misslyckas.

Hur ser du på framtidens utmaningar i arbetslivet med en ökad digitalisering – vad behöver vi tänka på både som individer och som organisationer utifrån ett ledarskapsperspektiv?
– Att tänka individ först, teknik sen. Just nu upplever jag det omvända. Vi har till exempel en produktivitet som stått still sen 2007 och även vikit de senaste åren. Detta trots alla ”fantastiska” system och digitala lösningar som var tänkt för att, just det, öka produktiviteten.

– Den arbetsrelaterade psykiska ohälsan exploderar och vi blir allt mindre engagerade på jobbet. Så vi måste stanna upp och tänka efter om gör rätt saker på rätt sätt. I framtiden måste vi utgå från våra behov, våra drivkrafter och våga testa och framför allt våga misslyckas. Det är inte i tekniken succén vilar, det är i användandet. Och användarna och de som ska förhålla sig till tekniken och då måste vi fokusera mer på dem.

Om du skulle välja tre viktiga lärdomar eller erfarenheterna du lärt du inom ledarskap och förändringsarbete, vilka skulle det vara?
Oj, bara tre. Jag ska försöka.

  1. Högsta ledningens patent på att vara hjärna bakom allt måste gå ut snart. Vi ser i innovationsforskning att de organisationer som lyckas bäst med sin innovation i mångt och mycket är jäkligt duktiga på att förvalta sina medarbetares ideer och åsikter. I stort som smått.
  2. Styrelser och högsta ledning måste fokusera mer på att ge chefer och medarbetare förutsättningar för ett högt engagemang. Våga lyfta blicken från excelfilerna och inse att det är deras medarbetare som kommer skapa resultatet.
  3. Att alla som tackar ”ja” till en chefstjänst gör det av rätt anledning, att de brinner för att utveckla, engagera och få andra att både må bra och prestera på topp. Att de inte bara får ansvar för deras prestationer utan även deras välmående.

VILL DU FÖLJA JOHANS ARBETE HITTAR DU HONOM VIA: