13
January
2017

Att göra skillnad - lönsamhet och företagskultur går hand i hand

Friskare företag
Author
Magnus Häggbom

Oavsett affärsmodell är det medarbetarna som driver företaget framåt. För att göra det på det mest effektiva sättet behöver dem kunna arbeta friska, engagerade, produktiva, drivna och nöjda.

Medarbetarnas beteende kommer ha en stor påverkan på företagets lönsamhet – och en stark anknytning till kundtillfredsställelsen. Att skapa en företagskultur som främjar hälsan hos medarbetare är en nyckel till en hållbar och positiv företagsutveckling.

Vi lever i en tid där vi står inför många utmaningar med åldrande befolkning och växande ohälsotal med samtidiga höjda krav på arbetsmarknaden. Tillsammans kan vi påverka denna och tillsammans kan vi göra skillnad. Statistik och undersökningar visar bland annat att:

  • Den psykosociala ohälsan ökar i Sverige
    Ca 40% av sjukskrivningar i Sverige beror på psykosocial ohälsa. Psykiska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än andra typer av sjukskrivningar, t ex muskulära sjukdomar, med högre kostnader för såväl medarbetare, arbetsgivare och samhälle.
  • Arbetsgivare befinner sig i en specifik position med förmågan att hjälpa sina medarbetare
    I en undersökning tidningen ”Chef” gjorde visade det sig att bland 577 deltagande chefer ägnar 92% tid, pengar och energi åt olika friskvårdssatsningar på företagen. Samma undersökning visade även att en av fyra chefer dessutom är beredd att betala mer än 3 000 kronor/medarbetare och år för att förbättra medarbetarnas hälsa.

Oavsett om det rör sig om medarbetare eller chefer kan alla vara med och påverka.
Engagemang och energi av att vara en del av ett företag som de tror på och som gör det rätta för rätt skäl påverkar företagets lönsamhet.

Det leder till att att energin bäddas in i företagskulturen på ett sätt som syns på sista raden.

Vad säger forskningen om hälso- & levnadevaneuppföljning?
En sammanställning från Karolinska Institutet visar att ”det finns vetenskapligt stöd för att hälso- och levnadsvaneuppföljning via arbetsplatsen som kombineras med uppföljande insatser, har en positiv effekt på ett antal hälsobeteenden, kroppssammansättning, biologiska riskmarkörer samt förekomsten av sjukfrånvaro och sjuknärvaro.”

De insatser som visat sig ge bäst resultat är insatser vilka är anpassade utifrån de beteenden som behöver förändring genom hälsosamtal, formulärer och uppföljande insatser under en tidsperiod på tre-sex månader. Sammanställningen visar även att det finns stöd för att denna typen av insatser är en kostnadseffektiv investering för arbetsgivare.

Länk till Karolinska Institutets sammanställning:
Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen:  Vad säger den vetenskapliga evidensen?