E-post: info@fysiotest.se
Kundsupport: +46 (0) 431 - 36 98 66
E-post: info@fysiotest.se
Kundsupport: +46 (0) 431 - 36 98 66
07
juni
2018

Hjärnhälsa med Peter Wilhelmsson: Del 1

De senaste åren har forskningen och kunskapen kring hur vår hjärna påverkas av vår livsstil tagit stora kliv framåt. I denna artikelserie träffar vi Peter Wilhelmsson, en av landets mest välkända profiler, föreläsare och utbildare inom hälsa samt grundare till företaget Alpha Plus. Peter berättar i ”Del 1” om utmaningarna i vårt samhälle för vår hjärnas hälsa, hur utvecklingen påverkat oss samt vikten av att ta ett helhetsgrepp om vår hälsa. 

Hur ser du på hur vår livsstil påverkar vår hjärnhälsa?
– Jag har har länge varit intresserad av hälsosamt åldrande och tycker det är väldigt fascinerade att studera befolkningar som dels lever länge – men viktigare, har friskare år på slutet, berättar Peter.

– Många argumenterar för att vi lever längre än vad vi gjorde för 30 år sedan, men problemet är att vi inte har den vitaliteten de sista tjugo åren samt att vi behöver läkemedel och fler åtgärder från samhället, så det blir mer kostsamt för samhället. Men det blir för dyrt att ha en åldrande befolkning som är sjuka – så vi ska dö friska, säger Peter. 

Man kan inte förvänta sig att folk ska hålla sig friska om resurserna sätts in först när man blivit sjuk

– Det känner jag en passion för; att undersöka och förmedla hur vi håller oss friska så länge som möjligt. Jag vill studera hälsa istället för sjukdom då vi idag lägger ca 95% av våra resurser på att bota sjukdomar och endast ca 5% till friskvård och prevention, menar Peter.

– Man kan inte förvänta sig att folk ska hålla sig friska om resurserna sätts in först när man blivit sjuk.

– Vad det gäller hjärnhälsa vet vi att det finns 10 000-tals 95- & 100-åringar som har en bra hjärnfunktion som funderar lika bra som den gjorde när de var 70 år, säger han. Det är inget som måste ske när man blir äldre att man tappar sin kognitiva funktion, det är inte en normal del av åldrandet. Det känner jag att man måste motarbeta, säger Peter.

– Folk förknippar åldrande med en sämre kognitiv förmåga och att det skulle gå hand-i-hand.

Ser du ett paradigmskifte i hur vi göra våra val idag och hur det påverkar vår hjärnhälsa?
– Detta är den första generation som är uppväxt på skräpmat, menar Peter. Det har funnits en stark ”fettskrämselpropaganda” mellan 70- & 00-talet då det automatisk har fått människor att äta mer raffinerade kolhydrater. Hjärnan består även till ca 60% av fett, säger Peter. 

Tänk om man kunde vara lika noggrann med tandstatusen

– Kosten har spelat in tillsammans med all snabbmat, inaktivitet och mindre motionstimmar i skolan. De senaste tio åren har även sociala medier fått mer fokus än att vistas ute i naturen, berättar Peter. Miljögifter har även en stark koppling till vår hjärnhälsa, så det finns många faktorer, menar han. Sömnen har även påverkats negativt pga stressen i samhället tillsammans med en ökad närvaro av teknik. Det har blivit en sån stor förändring, säger han. 

– Naturligtvis finns det även positiva trender såsom mer ekologisk mat, fler gym och träningsanläggningar samt utbudet av andra aktiviteter som ökat. Vissa ägnar sig åt det och rör på sig samt äter bra men stora majoriteten gör det inte, säger Peter. 

– En kombination av att det kommit så många förändringar så fort gör att man har bara hängt med utan att ifrågasätta utvecklingen. Tänk om man kunde vara lika noggrann med hälsokontrollerangående hjärn- och kroppsfunktioner som man är med tandstatusen.

Det är ett av de få organ som man oftast inte tittar på, säger Peter. Går man till en ortoped eller liknande tittar man på det organ man vill behandla, men med hjärnan vet man inte alltid vad som händer där inne. De som arbetar med hjärnhälsa bör mäta bättre hjärnans funktion med bl.a. frågeformulärer, blodprover, samt på hur snabbt hjärnimpulserna förflyttar sig, sker, på hjärnans struktur och anatomi.  

– Man har tittat på diabetesutvecklingen där studier visat att det finns ett tydligt och klart samband mellan diabetes och kognitiv nedsättning, berättar Peter. Alzheimers beskrivs ofta som typ 3 diabetes p.g. den starka kopplingen mellan nedsatt blodsocker hantering och nedsatt kognitiv funktion.

Starkaste verktyget vi har är livsstilsförändingar

Det finns dock mycket man kan göra förebygga. Vad tycker du är det viktiga att tänka på?
– Den här problematiken byggs upp under många år och det studier visar är ett av de starkare verktygen är livsstilsförändringar. Trots att statistiken och studier visar att livsstilsförändringar är det viktigaste sättet att förebygga och behandla med har vi mest satsat på att lyfta fram läkemedel i media som lösningen på problemet.

Man kan inte vänta på att något magiskt piller ska lösa allt

– Läkemedelsbehandling har misslyckats med att förebygga eller bota Alzheimers, trots över 30 år av stora satsningar av läkemedelsindustrin och samhället.  Livsstils- och näringsbehandlingar har visat mycket bättre resultat, som dokumenteras av bl.a. amerikanska läkarna, Dr. Daniel Amen, Dr. Dale Bredesen och Dr. Mark Hyman.

Man kan inte vänta på att något magiskt piller ska lösa allt, avslutar Peter.

I ”Del 2” berättar Peter mer om vad man faktiskt kan göra för att förebygga och minska risken för ohälsa i hjärnan, både vad gäller kost och andra livsstilsfaktorer. Han tar även upp begreppet livsstilsmedicin samt kring hur du avgör om genetiken spelar en roll – eller inte.

 


 

 

author: PO på Fysiotest