E-post: info@fysiotest.se
Kundsupport: +46 (0) 431 - 36 98 66
E-post: info@fysiotest.se
Kundsupport: +46 (0) 431 - 36 98 66
30
augusti
2017

Genetikens roll för hälsa och prestation

Det blir en del pendlande mellan Sverige och USA, men även till en hel del andra länder just nu för forskaren Mikael Mattsson. Till vardags forskar och undervisar Mikael i fysiologi och träningslära vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Det samlade temat för all Mikaels forskning är individualisering av rekommendationer för hälsa och prestation, där en tanke är att det finns olika profiler av människor som för bästa möjliga effekt bör träna på olika sätt.

Mikael, som själv varit väldigt aktiv inom multisport och löpning, är även med på konferensen ”The future of fitness” i september 2017 på Karolinska Institutet som ett resultat av hans forskning.

Ett av dina stora områden är genetik och individanpassade lösningar för hälsa och träning. Vill du berätta mer kring det? 

– All forskning som jag gör handlar om individanpassning för att man ska kunna anpassa efter varje individ. Det är ett paradigmskifte i hur man gör dataanalyserjämfört med tidigare ”gruppmedeltänk”.

– Tidigare drevs forskningen av s.k.hypotesforskning medan vi nu ser ett förändring mot hypotesfr iforskning. Om man ej har råd att göra allt tittar man på något som redan visat sig fungera, vilket kan skapa en skev bild av vad som spelar roll.

– Som individ behöver man kund mäta på individen direkt och även veta hur varje individ svarar på aktiviteten och sedan anpassa utifrån det. Rent praktiskt kan vissa träna på ett sätt medan en annan kan bli lika bra på samma sak fast den personen tränat något annat.

– Individanpassning fungerar bra om man har support av fystränare och andra specialister ”24/7” men det går inte att göra i någon större skala. Därför får du ofta rekommendationer baserat på s.k. gruppmedelvärden.

Det gäller inte bara för elitdrottare, det gäller för alla

Har du något exempel på studier där ni kunnat se en tydlig skillnad?

– Det finns studier som visar att om en grupp personer  kör samma typ av träning, i det här fallet två styrketräningpass samt två konditionspass, svarar vissa på konditionsträningen medan vissa svarar bäst på styrketräningen. Det är ett bevis på att genetiken spelar roll, och därför behöver vi bli bättre på att hitta vilka genetiska profiler varje person har. Olika profiler kan ge olika resultat på samma träning.

– Men, förtydligade Mikael, det är inte en ”dom” utan det kan påverkas av miljön man lever i och andra faktorer. Genetik ger vissa förutsättningar men man kan fortfarande nå sitt mål,  man kan bara behöva  träna olika delar för att nå det, säger han.

– Det gäller inte bara för elitdrottare, det gäller för alla.

– I framtiden kommer det vara viktigt att individanpassa baserat på vad man är bra på för att nå sina målsättningar inom både förbättrad hälsa och prestation. Vi tar resultat från elitidrottare men det är troligtvis motionärerna som kommer dra störst nytta av det, förklarar Mikael.

Ett exempel hämtat ur historien

Ett exempel på lyckade datainsamlingar är basebollaget Oakland Athletics sportchef Billy Beane som i början av 2000-talet bestämde sig för att värva spelare med hjälp av en strikt budget och databaserade prestationsanalyser.

– De hade en fjärdedel av New York Yankees-budget men hade längsta winning-streak i historien under säsongen 2002, tack vare datainsamlingen kring hur deras spelare agerade och hur de sedan använde den, berättar Mikael.

Historien om Oakland Athletics finns även filmatiserad. Läs mer om filmen ”Moneyball” här.

– I och med ”Big Data-boomen” kan man samla in stora mängder data som vi kan använda i forskning. Fotbollslag använder till exempel GPS-mätare på spelare under matcher och träningar för att se deras totala belastning och hur den påverkar dem, säger Mikael. Då kan man kombinera den typen av mätningar kring vad de gjort och utifrån det få sammanställning.

– Här kommer vilken personens genetiska profil in, vilken man i framtiden kommer att kunna använda som en del i underlaget för att ge rätt rekommendationer till varje individ.

Vilka målgrupper ser du ha nytta av framstegen inom genetikforskningen? 

– Ett enkelt exempel är att olika etniciteter har olika genetiska profiler. Den mesta medicinforskningen är gjord på unga vita män, som har skapat ett gruppmedelvärde. Som exempel kan man tänka sig en person som är sjuk. Då får den ett läkemedel som till exempel 70% av befolkningen svarar bra på, ca 20% får okej resultat medan 10% blir sämre. Om man tillhör den minoreitet som medicinen inte funkar på kommer man tillbaka till sin läkare och får en ny medicin, tillman förhoppningsvis hittar något som fungerar.

– I USA har man en större mix av nationaliteter, vilket gör att behovet av kunskap kring olika etniciteter blir påtagligt.

– Om en person har högt blodtryck kan en viss medicin till exempel vara förstahandsvalet för vita, medan samma medicin kan hamna på femte plats för afroamerikaner och på nionde plats för asiater. Genom genetikforskning kan vi hjälpa människor hitta rätt lösning snabbare, säger Mikael.

– Sjukdomar som kan få samma utfall men kan bero på olika saker. Ett exempel är hjärtinfarkt medfött hjärtfel. Om en bebis med medfött hjärtfel får en hjärtinfarktoch sedan återupplivas kan en DNA-analys se vilken mutation som orsakat sjukdomen. Det gör att vi kan sätta in rätt medicin, istället för att ta många mediciner eller rent av chansa. Då man kan skräddarsy vården utifrån den genetiska profilen, menar han.

Inom hälsoområdet forskar du även kring ”wearables” och deras noggrannhet. Vill du berätta om det? 

– Vårt forskningsprojekt testar om de ”wearables” som finns idag på marknaden är tillförlitliga. I förläningen vill vi se hur vi kan använda dem för individualisering av hälso- och träningsrekommendationer. Om man vet vad en person gör, vad hen har för genetisk profil och som nästa steg  vilken typ av träning eller aktivitet som skulle ge dem bäst effekt på kortast tid, eller på den tid de har. Vi vill dessutom inte att individanpassningen tar extra tid för personal och därför är dataanalyser och algoritmer viktiga, berättar Mikael.

– Vi tittar bland annat på elithandbollsspelare och mer exakt träningsoptimering för handbollsprestation. Handboll kräver en mix av fysiska förmågor, vilket innebär att det inte är optimalt att träna alla samtidigt och att det är omöjligt för en spelare att bli ”bäst på allt”, säger han. Olika studier inriktas på till exempel att utvärdera lämpliga testmetoder och träningsupplägg, både inför och under säsong.

Vilka möjligheter finns det för att skräddarsy individanpassade träningsupplägg?

– Alla vet att fysisk aktivitet är bra för förebygga hjärtsjukdom, men man vet också att olika typer av fysisk aktivitet är oberoende av varandra, där man ska se till att vara tillräckligt FA över dagen, dels ska man ha tillräckligt med fitness och sedan undvika att sitta stilla långa perioder i sträck.

– Men när man kommer till läkaren och är det inte säkert att det man upplever stämmer med överens med riktlinjerna, säger Mikael. Till exempel kan en elitidrottare som minskar sin träningsdos från tolv pass i veckan till fem uppleva att hon inte tränar någonting medan en motionär som går från ett pass till tre kan uppleva det som väldigt mycket träning.

– Alla smarta telefoner har idag en accelerometer (rörelsemätare) i sig vilket gör att vi kan mäta hur folk rör sig. Vissa rör sig mycket på vardagarna men inget på helgerna medan andra gör tvärtom. Råden bör därför vara olika. En person som har ett aktivt jobb bör inte nödvändigtvis röra sig mer utan kan träna korta och intensiva pass samtidigt som en person som inte rör under kontorstid kanske framför allt ska fundera över hur arbetsdagen kan struktureras annorlunda.

Ett exempel är appen ”My Heart Counts”, som var en av de första applikationerna Apple hade i sitt hälsokit, som Stanford använder i sin forskning. Den samlar data för att se hur din träning och livsstil påverkar din hjärthälsa. Du kan se mer om appen här.

– Om läkaren frågar om din livsstil och träning har hon svårare att ge en korrekt bedömning enbart utifrån din uppfattning, men om du har data från en ”wearable” kan hon ge en bättre objektiv och medicinsk bedömning, förklarar Mikael.

Om du inte känner att du förbättras, byt upplägg

Hur bör man som motionär göra för att hitta rätt upplägg?

– Rent praktiskt i dagsläget är mycket av det jag forskar om antingen något som är på väg eller som är klurigt i dagsläget. Om man är motionärer och har som mål att förbättra sin hälsa är att undvika stillasittande i långa tidsperioder, att välja att vara fysiskt aktiv och att träna regelbundet viktiga delar att få med.

– Men det man som motionär kan ta med sig att, även om man ej gentestar sig själv, kommer det spela roll att man kan lägger ner mycket tid på sin träning. Genetikens spelar en roll men det är inte kört, säger Mikael.

– Ska man vara riktigt rak tycker de flesta om att träna det de blir bättre av. Om du inte känner att du förbättras, byt upplägg. Kör inte huvudet igenom väggen utan välj något du mår bättre av, avslutar han.

Vill du följa Mikaels vardag? Du hittar hans Instagramkonto här.


The future of fitness, 2/9 08.00 – 17.30 på Karolinska Institutet i Stockholm

Sports genetics, precision health and individualized training and exercise.

En konferens för dig som vill ta del av de senaste framstegen inom precisionshälsa och genetiks forskning inom träning och prestation. Träffa och diskutera med några av världens ledande forskare inom detta område och få reda på vad som händer inom dessa framtidsområden.

Moderator är Karin Bojs, tidigare vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.

Läs mer om konferensen och se inbjudan här.

 

Profilbild av Mikael Mattsson: Linus Hallgren

author: PO på Fysiotest