E-post: info@fysiotest.se
Kundsupport: +46 (0) 431 - 36 98 66
E-post: info@fysiotest.se
Kundsupport: +46 (0) 431 - 36 98 66
23
maj
2017
Marcus Moberg laktatmätningar

Kombinationen av konditions- och styrketräning: Forskaren Marcus Moberg om studierna kring effekterna

Efter sin master i nutrition på Stockholms Universitet/Karolinska Institutet sökte Marcus Moberg till GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan, där han skrev sitt examensarbete om hur tillskott med grenade aminosyror påverkar olika genetiska markörer för muskelnedbrytning vid styrketräning. Detta ledde till att Marcus Moberg efter examensarbetet kunde knipa en plats som doktorand vid GIH. Det var en tuff, men otroligt lärorik och rolig period som efter 4,5 år resulterade i en avhandling som gjorde honom till då doktor i Idrottsvetenskap med inriktning fysiologi. Själva avhandlingen handlade om hur olika träningsformer och nutrition i form av aminosyror påverkar regleringen av muskelmassan.

Idag är Marcus Moberg forskare och lärare på deltid på GIH samt en välanlitad föreläsare.

– Fokusområden för mina föreläsningar brukar vara idrottsnutrition, kosttillskott och även mer allmän träningslära, ofta mycket knutet till min forskning. Jag tycker det är superviktigt att som forskare ägna sig åt att föreläsa, dels för att hålla sig uppdaterad inom fältet men även för att kunna förmedla forskning på ett bra sätt.

Vilka är dina drivkrafter?
– Jag är väldigt fascinerad över människans fysiologi och drivs av att försöka förstå den. Jag har den lyxen att få jobba med mitt största intresse, vilket gör allt rätt så enkelt, säger Marcus.

– Jag har aldrig sen jag började forska tyckt att det är omotiverade att gå till jobbet utan skulle i princip kunna tänka mig att jobba dag och natt, men har som tur massa annat som sätter stopp för det, skrattar han och fortsätter.

– Det finns tre saker som driver mig när det gäller forskningen. För det första gör man oftast något som någon aldrig tidigare gjort i historien. Det är en väldigt speciell känsla att vara den som visar på något för första gången. För det andra är det intresset för att förstå hur saker och ting fungerar. Jag drivs av att vilja förstå hur människan fungerar på molekylnivå, och då främst i relation till träning. Till sist är jag väldigt mål- och resultatinriktad och trivs med att jobba i projekt, där arbetet förhoppningsvis kröns av en forskningspublikation med hög kvalitét.

Målsättningen är att efter det nya forskningsprojektet ha en bättre förståelse av betydelsen av metabol stress och fram för allt laktat för träningsanpassningarna vid styrketräning. 

Du startar nu upp forskning kopplat till laktat. Vill du berätta mer om dessa studier?
– Jag är just nu i uppstarten av ett forskningsprojekt som syftar till att försöka förstå vilka faktorer som styr anpassningarna till styrketräning, berättar Marcus. Faktorer som stretch av muskelcellen under belastning, cellsvullnad och så kallad metabol stress har alla föreslagits kunna lika bakom muskeltillväxten vid styrketräning, men vi vet inte de exakta bidraget av varje faktor och exakt hur effekten utövas, säger Marcus.

– Mitt forskningsprojekt fokuserar på den metabola stressen som innefattar flera förändringar både i blodet och i muskeln så som syrebrist, sänkningar av pH, ansamling av laktat och även hormonella förändringar. Målsättningen är att efter det nya forskningsprojektet ha en bättre förståelse av betydelsen av metabol stress och fram för allt laktat för träningsanpassningarna vid styrketräning.

Tidigare har du forskat kring kombinationen av konditions- och styrketräning ur olika aspekter. Vad fann ni i denna forskning?
– I det vardagliga livet samt inom de flesta idrotter krävs en blandning av både styrke- och uthållighetsträning, men trots detta faktum så separeras de olika träningsformerna ofta inom fysiologisk forskning, av sina skäl såklart, menar Marcus.

– En ledande tanke inom träningskretsar har länge varit att om tränar styrketräning och kombinerar det med konditionsträning så får man en hämmad muskeltillväxt. Faktum är dock att det finns väldigt få studier som faktiskt har visat detta under en träningsperiod, men det finns mycket djurstudier som har visat möjliga mekanismer för hur de molekylära signalerna som aktiveras vid de olika passen skulle hämma varandra.

För att summera det hela har vi funnit att ett konditionsträningspass på cykel, utfört direkt innan eller efter ett styrketräningspass i benpress, inte hämmar det anabola svaret till styrketräningen.

– Teorin är att då man tränar konditionsträning aktiveras energikänsliga signalvägar som då kommer blockera de signaler som aktiverar uppbyggnaden av muskelmassa då det kräver energi. Vår forskningsgrupp har varit intresserad att undersöka om det faktiskt är fallet hos människor.

– För att summera det hela har vi funnit att ett konditionsträningspass på cykel, utfört direkt innan eller efter ett styrketräningspass i benpress, inte hämmar det anabola svaret till styrketräningen. Samma sak verkar gälla även om du tränar kondition med benen och styrka med armarna. Intressant är även att vi funnit att kombinationsträning ökar signalerna som medför ökad uthållighet, säger Marcus.

Läs mer om studien här.

Vi har visat att aminosyran leucin måste intas för att övriga aminosyror skall ha en effekt, men även att de övriga essentiella aminosyrorna och primärt isoleucin och valin förstärker effekten av leucin.

Hur har ni studerat aminosyror och dess påverkan på muskeltillväxten? 
– Vår forskningsgrupp är väldigt intresserade att förstå de molekylära mekanismerna som styr muskeltillväxten och stort fokus har legat på att försöka förstå hur olika aminsyror påverkar muskeln. Man vet sedan tidigare att intag av protein/aminosyror i kosten stimulerar nybildning av muskelprotein och att detta krävs för att muskeln ska växa vid styrketräning. Det är däremot inte klarlagt vilka aminosyror som är viktigast och hur de utöver sin verkan.

– Vi har fokuserat på de tre grenade aminosyrorna (BCAA) och primärt den som heter leucin. Vi har visat att aminosyran leucin måste intas för att övriga aminosyror skall ha en effekt, men även att de övriga essentiella aminosyrorna och primärt isoleucin och valin förstärker effekten av leucin.

– Detta är inte revolutionerande rent praktiskt då alla animaliska proteinkällor innehåller essentiella aminosyror och då leucin i stora mängder. Men det man kan ta med sig är att man får bättre effekt av att inta ett fullvärdigt protein/alla essentiella aminosyror än endast leucin/BCAA, samtidigt som mängden leucin ändå måste vara adekvat (ca 2,5g).

– Man ska även veta att det inte är någon effekt av att ta extra tillskott av leucin/BCAA om man får i sig ca 25 g protein i en måltid, motsvarande straxt över 100 g kyckling eller liknande.

 

author: PO på Fysiotest